PolackAbroad

Resfebern håller stadigt i sig, även om jag intalat mig själv att jag kommer tillbaka och allt det där. Istället oroar jag mig för hur det ska bli när vi väl landar. Kommer bokningen på hostelet krångla? Kommer vi lyckas hitta en bil på tre dagar? Kommer pengarna att räcka? Kommer bilen hålla, eller kommer motorn skära ihop mitt ute i ingenstans och lämna oss åt vårt grymma öde...? Ah ni fattar...

Den sista dagen i Sverige på länge kommer inte att tillåta någon längre lugn stund. Det känns som om jag har ungefär tusen saker att fixa. En sista tvättmaskin ska köras, allt som ligger utspritt på golvet i mitt rum ska packas ner i ryggsäcken, mamma ska få ett Skypekonto så vi kan hålla kontakt och kroppen ska groomas till perfektion (nåja...) med en lång dusch, rakning, plockning av ögonbryn etc. Nånstans där ska jag självklart också sova eftersom att jag jobbat hela natten, och jag ska även tillägna min fader och stallet ett besök.

Även om jag i princip aldrig träffar Pöpis längre, så går det aldrig en ens en halv dag utan att jag tänker på honom. Det känns jobbigt att sakna honom så, men samtidigt skulle det nästan vara ännu jobbigare att gå dit i tid och otid och se honom som han är nu, och inte få eller kunna ha honom som jag hade honom förr. På nåt vis blir det en tröst att bara åka förbi med bilen varje dag och se honom mysa i hagen, se att han åtminstone finns och mår okej. Den lilla skymten känns konstigt nog lugnande, den räcker för tillfället. Nu blir det ju av förklarliga skäl inte så på flera månader, så jag känner att jag behöver få andas honom innan vi far iväg <3

Nu svävade jag iväg en del, det jag försöker ha sagt är att det blir en hektisk fredag, med ett förhoppningsvis lugnare avslut. Vi hade tänkt att avrunda kvällen med pizza hemma tillsammans med mamma och Peter, känns mysigt! Jag är väldigt nöjd över att ha hunnit träffa de flesta av mina vänner för att säga hejdå, och er jag inte träffat nu - det tar vi igen rejält när jag kommer hem, det kan ni hoppa upp och sätta er på!! :)

Nu ska jag fortsätta kolla på Eurotrip och räkna ner timmarna tills jag slutar, så:

Tills vidare, ha det gott!

/Karro